Kommunikationsmodell

När vi människor kommunicerar följer vi mer eller mindre omedvetet en mängd olika regler. Vi måste använda samma medium, telefon, direkt mm. Vi behöver prata samma språk och vi behöver vara överens om vem som pratar och vem som lyssnar. Att dessutom prata om ungefär samma ämne är också en klar fördel.

Vi använder därmed en kommunikationsmodell. Eftersom vi är begåvade med en viss intelligens behöver vi inte fundera så mycket på reglerna. Vi följer dem ändå. Om vi t.ex börjar prata med någon och det visar sig att personen inte förstår svenska så tar det inte så många sekunder innan vi är eniga om att prata engelska istället. Vi bestämmer oss också utan att tänka på det att inte prata i munnen på varandra. De flesta av oss i alla fall.

I modellen här ovan finns det fyra skikt. Nedersta skiktet motsvarar det fysiska, alltså hur kommunikationen går till rent fysiskt. T.ex. genom luften eller via telefon. Skikt två talar om vilket språk vi använder, skikt tre är hur dialogen går till, jag lyssnar du talar, och slutligen skikt fyra som behandlar ämnet, alltså vad vi pratar om.

När datorer kommunicerar måste det finnas en uppsättning regler. Datorer kan inte tänka själv utan de måste ha program som styr alla olika situationer som kan uppstå. Om datorerna t.ex pratar olika språk, dvs. använder olika protokoll så fungerar inte kommunikationen.