SpridningsmåttEtt prov som gavs i två olika undervisningsgrupper A och B gav följande resultat:
Medelvärdet för A blir: 187 / 11 = 17 Medelvärdet för B: 153 / 9 = 17 Samma medelvärde i båda grupperna. Beräkna medianen för A: Det är 11 elever. Det mittersta värdet är det 6:e som är 17. Medianen för B: Det är 9 elever. Det mittersta värdet är det 5:e som är 17. Samma median i båda grupperna. Grupperna skiljer sig ej vad gäller läget på resultatet. Ändå ser vi att resultatet skiljer sig åt i de två grupperna. Grupp A har en jämnare fördelning än grupp B. Man säger att de har olika spridning. För att sammanfatta spridningen med ett tal använder man ett spridningsmått. I A-kursen går man igenom variationsbredden och kvartilavståndet. Variationsbredden fås genom att ta reda på största och minsta värdet och beräkna skillnaden. Variationsbredden för A: 26 - 10 = 16 Kvartilavståndet fås genom att först ta fram de tre kvartilerna på följande sätt: 1. Ordna materialet i storleksordning. Använder vi detta får vi för grupp A:
Det mittersta talet i materialet är medianen eller Q2
= 17 För grupp B:
Det mittersta talet är Q2 = 17 Första, andra och tredje kvartilen delar ett statistiskt material i fyra lika stora delar. Andra kvartilen är lika med medianen. Kvartilavståndet = Q3 - Q1 Sammanfattning:
Man kan åskådliggöra materialet grafiskt i ett lådagram. För grupp A får vi: Grupp B:
Variationsbredden är ett väldigt primitivt spridningsmått då det bara tar hänsyn till det största och det minsta värdet i ett material. Kvartilavståndet är något bättre då man tar hänsyn till fler värden då man ordnar materialet i fyra lika stora grupper. Det är dock ett rätt grovt mått på spridningen. Ett rättvisande spridningsmått bör ta hänsyn till alla värden i materialet. Ett mått som gör det är standardavvikelsen. |