In- och uteneheter

Enheter som man kan mata in eller mata ut uppgifter till datorn i från kallas för in- och utdataenheter.

Till exempel:

  • Tangentbordet (för att skriva in uppgifter till datorn)
  • Musen (för att peka med)
  • Bildskärmen (för att kunna se vad man skrivit)
  • Diskettstationen för att kunna läsa in uppgifter från annan dator eller för att kunna lagra uppgifter till annan dator. Disketten rymmer oftast 1.44 Mb.
  • Skrivaren (för att kunna skriva ut uppgifter från datorn)
  • Bildläsaren (Skanner) för att kunna mata in bilder med mera till datorn.
  • CD-läsaren som används för att mata in större mängder uppgifter till datorn, användes ofta i multimedia program. En CD-skiva rymmer vanligast 650 Mb.
  • CD-skrivaren där man spara och lagra större mängder uppgifter från datorn. CD-läsaren och CD-skrivaren är ofta sammanbyggda i samma enhet.

Mjukvara
För att datorn ska kunna fungera krävs det att man ger den noggranna instruktioner hela tiden. Det gör man genom att använda så kallade program. Dessa program kan vara skrivna för olika skare. Ett program kan användas för ordbehandling, ett annat för kalkylering och matematik, ett tredje för bilder och så vidare. Dessa program kallas ofta för tillämpningsprogram.

Dessutom finns det program som kallas för operativsystem. Dessa program är skrivna för att ge de olika delarna i datorn uppgifter om vad de ska göra i olika situationer.

Tillämpningsprogrammen kan vara skräddarsydda eller standardprogram. Exempel på standardprogram är Office-programmen för ordbehandling kalkylering, bildhantering, databaser, Internet-program med mera. Office-programmen är Word, Excel, Power Point, Access, Desktop Publishing, Outlook och Explorer.

De två sistnämnda programmen används vid kommunikation inom nätverk och vid Internet-uppkopplingar. Via dessa kan man skapa meddelanden och e-post meddelanden med mera som man sedan sänder vidare till en förutbestämd adress på Internet.Dessa kallas också för webbläsare.

Word är ett ordbehandlingsprogram där man kan använda datorn som en skrivmaskin fast med bättre möjligheter att ändra, radera och lägga till  uppgifter. Det finns bättre möjligheter för bra utskrifter från alla programmen, eftersom man fritt kan välja hur och vad man vill skriva ut.

Excel är att kalkyl och matematikprogram där man göra avancerade budgetar eller kalkyler. du kan också skapa diagram och tabeller och mycket mera.

PowerPoint är ett presentationsprogram där du kan skapa dina egna presentationer med bilder och texter. Bildspel är något som ofta används i PowerPoint. 

Access är stort databasprogram, där du kan skapa dina egna databaser för lagring av uppgifter om kunder eller kamrater med mera. En av fördelarna med databashantering är att man kan göra färdiga sökprogram där man kan skapa olika frågor till databasen, som i sin tur sedan söker rätt på de uppgifter du vill ha.

Desktop Publishing är en speciell typ av program som är gjorda för att skapa reklamblad, broschyrer och nyhetsblad med mera. I dessa program finns det ofta färdiga mallar som man kan använda för olika ändamål. Allt för att underlätta snygga och bra publikationer för användaren.

Skräddarsydda program kan vara en speciell typ av program för ett företag till exempel för att komplettera en rutin som företaget har.
Programmeringsspråk är det språk man använder sig av för att skriva dessa program. Exempel: Basic, Visual Basic , Cobol, Fortran, Pascal, C , C++ Java med flera. Windows programmen är ofta skrivna i C ++.

Inom multimedia, för Internet med mera används ett programmeringsspråk som kallas för HTML, ofta kombinerat med någon form av Scriptspråk till exempel VB Script, Java Script.

För att programmera mera närmare själva processorn använder man sig av så kallad lågnivå språk eller maskinspråk. Exempel på ett sådant är Assembler där man använder mycket flera instruktioner för att utföra samma sak som i ett högnivåspråk där man kan använda kraftfullare kommandon. I vissa fall kan det vara bra att använda ett lågnivå språk, till exempel vid konstruktioner av processorbaserade kretsar då man får betydligt bättre kontroll över varje moment som processorn ska utföra.

©Copyright: Lars Sjunnevik