Den spanska armadan var en gång i tiden världens största och mest fruktade flotta. År 1588 beslutade Spaniens kung, Filip II, att anfalla det protestantiska England. Ingen kunde då ana att ”den oövervinnerliga armadan” var på väg mot sitt slutgiltiga nederlag.
Filmen skildrar vilka händelser som ligger till grund för kung Filip II:s beslut att anfalla England, Englands förberedelser inför den hotande invasionen, skildrar sjöslaget mellan England och Spanien i Engelska kanalen samt vad som hände sedan.
.
__________________________________________________________________________
Den spanska armadan bestod av 130 skepp med 2 400 kanoner och 30 000 man. År 1588 ansågs flottan vara oövervinnelig, då den var den största skeppsflotta som någonsin byggts. Befälhavare var hertigen av Medina-Sidonia. Hertigen var en ämbetsman utan tidigare erfarenhet av sjöslag men som p.g.a. andra militära framgångar hade fått kung Filip II förtroende.
Det fanns flera viktiga orsaker till att den spanske kungen ville slå till mot England:
Vid den här tiden var Spanien ett mycket mäktigt katolskt land. Filip II ansåg det vara sin plikt som god katolik att ”med guds hjälp” tvinga andra länder att konvertera till katolicismen. I England stödde drottning Elisabet I protestantismen. I början av sin regeringstid försökte hon att mildra motsättningarna mellan katoliker och protestanter i England. Elisabet I bestämde dock att protestantismen skulle vara den nationella religionen. Den katolska skotska drottningen Maria Stuart försökte störta Elisabeth I från tronen och hon stöddes av många engelska katoliker. Detta skärpte motsättningarna mellan katoliker och protestanter i England.
På grund av sitt kuppförsök avrättades slutligen Maria Stuart genom halshuggning 1587. Tack vare släktskap och trosgemenskap berördes även Filip II personligen av hennes avrättning och tog det hårt då han nåddes av budet om hennes död.
Från början hade Filip II varit gift med Maria I som var halvsyster till Elisabet I (deras far var Henrik VIII). Maria var katolik och fick öknamnet ”Maria den blodiga” då hon lät bränna 300 personer som kättare. År 1554 gifte hon sig med den då blivande kungen Filip II. Då hon avled fyra år senare friade Filip II till hennes halvsyster Elisabet I, för att på så vis kunna fortsätta hålla den engelska kronan ”inom familjen”. Elisabet I avslog dock hans frieri. Då den engelska drottningen lät avrätta Maria Stuart aktualiserades åter kravet på Englands krona.
Engelska sjömän och statligt stödda kapare hotade Spaniens monopol på handel över världshaven. Dessutom stödde England en liten grupp av protestantiska adelsmän i Nederländerna som ville kasta ut de spanska förtryckarna från landet.
Det tog två år att bygga den spanska armadan. Varje skepp vägde 200 ton. Planen var att armadan skulle segla in i Engelska kanalen medan armén samtidigt marscherade genom Nederländerna. De två styrkorna skulle till slut mötas i Frankrike, där armadan var tänkt att fungera som skydd då armén tog sig vidare från Frankrike över den engelska kanalen.
Det blev en mödosam färd för den spanska armadan. Ett hårt oväder gjorde att flottan försenades till mötesplatsen och man drabbades även av andra motgångar. Men efter drygt två månader nådde armadan Engelska kanalen, där engelska flottan väntade. Lord Howard of Effingham var befälhavare och till sin hjälp hade han amiralerna Francis Drake och John Hawkins. De engelska fartygen var mindre, snabbare och mer lättmanövrerade. De spanska fartygen var större och långsammare, men då de höll sin formation var de i princip flytande borgar, byggda för närkamp och nästan omöjliga att besegra. Den enda chansen för de engelska skeppen att lyckas med sitt uppdrag var att försöka bryta den spanska armadans formation och skilja skeppen åt, för att sedan slå ut dem ett efter ett.
Sjöslaget stod utanför Gravelines den 29 juli 1588 men efter ett långt blodigt slag stod det klart för engelsmännen att armadan i stort fortfarande var intakt. Under de närmaste dagarna försökte engelsmännen desperat splittra armadan så att den inte skulle kunna nå de spanska trupperna på andra sidan den engelska kanalen. Den 6 augusti lade Sidonias skepp till i Calais hamn men bara för att få beskedet att de spanska trupperna var försenade. Eftersom Sidonias skepp började få slut på mat och ammunition stod det klart för de engelska härförarna att de nu snabbt måste göra slut på invasionsförsöket. Till slut bestämde man sig för att skicka in brännare*). Med hjälp av åtta brinnande fartyg lyckades engelsmännen till slut splittra de spanska skeppen som försökte fly. Detta gjorde att de engelska fartygen lättare kunde slå ut dem ett efter ett.
Spanjorerna led stora förluster. Stormar utanför Skottland åsamkade flottan ytterligare förluster och en del skepp förliste utanför den klippiga irländska kusten. Av de hundratals sjömän som lyckades ta sig i land längs Irlands kust överlevde bara ett fåtal. Övriga slogs ihjäl och kropparna plundrades. Av armadans ursprungliga 130 skepp återvände bara drygt ett 60-tal skepp till Spanien.
Den spanska armadans nederlag innebar ett svårt bakslag för Spanien politiskt och ekonomiskt. För Englands del blev dock segern inledningen till landets långa herravälde till sjöss. Först 1604 kunde freden åter formellt återställas mellan Spanien och England.
Brännare *)
Fartyg som användes till att sätta fientliga fartyg i brand. Oftast var brännaren ett gammalt obrukat skepp som fylldes med brännbara ämnen (t.ex. krut) och seglades mot fienden av en liten besättning, som hakade fast brännaren och antände den.
Drottning av England 1558–1603 som var dotter till HenrikVIII och Anna Boleyn. Under sin livstid blev hon en mycket skicklig diplomat och statsman, som lyckades skapa fred och stabilitet i England. Hon blev mycket populär hos folket och kallas även för ”Gloriana” eller ”Good Queen Bess”. Elisabet I gifte sig aldrig, men lyckades genom skickliga äktenskapsförhandlingar med andra länder skapa starka politiska band. Hon lämnade inga arvingar efter sig utan efterträddes av Jakob I, Maria Stuarts son, som redan var kung av Skottland. Elisabet anses ha varit en av Englands mest betydelsefulla regenter. Den elisabetianska tiden, i slutet av 1500-talet, ses som en politisk och kulturell guldålder i England.
Spansk kung 1556-1598. Filip II var strängt religiös och vigde sitt liv åt kampen för den romersk-katolska motreformationen. Under hans tid (trots misslyckandet med den spanska armadan) nådde det spanska imperiet höjden av sin makt.
Under Maria I hade England börjat bygga upp en stark flotta för att kunna expandera handeln med andra länder. Redan som ung sökte Francis Drake värvning i flottan och blev tidigt ryktbar för sina framgångsrika kapningar av spanska skepp, på väg tillbaka till Spanien med erövrat byte från Amerika. Drake var den förste engelske sjökapten som seglade jorden runt och han blev adlad för sina insatser av drottningen själv. För många engelsmän har han blivit en viktig symbol för den brittiska sjömakten.
Historiska vändpunkter - Den spanska armadan
Filmhandledning
Filmens syfte är att:
