Ett grafikkort är ett gränssnitt i datorsystem som tolkar och översätter en dators binära information till en videosignal som kan visas på en bildskärm. Moderna grafikkort, som sådana som används förbildbehandling, CAD och datorspel, utför ofta mycket av arbetet med att konstruera den slutgiltiga bilden som syns på skärmen.
Ett modernat grafikkort av typen PCI-express med dubbla DVI-anslutningar
I moderna PC-datorer är grafikkortet vanligen i form av ett instickskort och ansluts i en sockel för expansikonskort, kallad PCI-E. I äldre system anslöts grafikkort ofta i en sockel enligt standardernaAGP, PCI, VESA Local Bus, ISA eller MCA. En del datorer har i moderkortets kretsuppsättning integrerat grafikkort. Det sitter då i nordbryggan och dess videobuffert består då av arbetsminnet allokerat utrymme. Mängden arbetsminne som skall tillägnas grafikkortet går ofta att ställa in i datorns BIOS. Bärbara datorer har ofta uteslutande på grund av platsbrist integrerade grafikkort men ävenskrivbordsdatorer av billigare snitt.
AGP gick som snabbast i 8 gånger bussfrekvensen 66 MHz medan PCI-Express klarar upp till 16 gånger bussfrekvensen. Dagens grafikkort utnyttjar dock fortfarande bara halva AGP-bussens bandbredd (en fjärdedel av PCI-Express-bussen) generellt sett. På senare tid har även PCI-Express 2.0 kommit som fördubblar bandbredden. Normalt sett är integrerade grafikkort långsammare äninstickskort, då dessa inte har ett eget minne utan arbetar mot datorns arbetsminnet.
Ytterligare effekt uppnås med så kallad CrossFire respektive SLI-teknik. Man sammankopplar då två eller fler grafikkort i samma dator.
Ett ljudkort är en komponent i en dator som används för att spela upp och spela in ljud. Ljudkort kan vara integrerade med moderkortet vilket är det vanligaste på moderna datorer men professionella användare väljer ofta instickskort eftersom de i nästan samtliga fall håller en högre kvalitet. Signal/brus-förhållandet är ofta mycket bättre på instickskorten än de som är integrerade med moderkortet, inte minst därför att instickskorten är bättre isolerade från det brus av signaler som ofta förekommer på moderkortet. Dessutom brukar instickskorten ha extra finesser som fler ut- och ingångar och även digitala in- och utgångar som stödjer flera standarder (exempelvis S/PDIF eller ADAT) och samplingsfrekvenser. De brukar också kunna alternera mellan flera olika samplingsfrekvenser, exempelvis 44.1/48/96 kHz, jämfört med de ljudkort som sitter på moderkortet och oftast stödjer endast 44.1 kHz.
