När det regnar är det egentligen samma gamla vattendroppar som faller på oss, som föll på dinosaurierna för miljoner år sedan! Så hur går det egentligen till? Möt professor Lunatus när han på ett tydligt och pedagogiskt sätt förklarar hur vattnets kretslopp fungerar. Filmen är uppdelad i fyra olika avsnitt: Molnbildning och nederbörd, Moln och regn över hav och land, Från källan till havet samt Vattnets globala kretslopp.

Diskussionsfrågor

Hur stor del av jordens yta täcks av saltvatten?
Vad driver vattnets kretslopp?
Beskriv vattnets kretslopp över världshaven.
Vad innebär kondensation?
Ge exempel på olika slags moln och deras egenskaper.
Vilka sorters nederbörd finns det?
Varför är det ofta bördigt där det finns höga berg?
Beskriv vattnets väg från källa till hav.
Vilka klimatzoner finns det?
Ge exempel på en klimatzon med extrem nederbörd.
På vilket sätt påverkar klimatet i tropikerna vårt eget, tror du?
Är det söt- eller saltvattnet som styr hela klimatet och all väderlek på jorden?

________________________________________________________________________

Om söt- och saltvattnets betydelse för klimat och väderlek

En överväldigande majoritet av vattnet på jorden, över 70 procent, är saltvatten, alltså vatten i stora hav och oceaner. Medan bara en bråkdel av allt vatten är sötvatten. Det innebär alla sjöar, floder, åar, glaciärer och polarisen tillsammans, plus all luftfuktighet i atmosfären. Trots sin ringa omfattning är det bara sötvattnet som genom sitt kretslopp mellan hav och land bestämmer hela klimatet och all väderlek på jorden.

Vattnets globala kretslopp

På jorden sker ständiga växlingar mellan olika väder. Olika platser har olika klimat, och vattnets kretslopp ser inte likadant överallt på jorden. Ryssland och Europa har till exempel väldigt gott om vatten, medan det i Sydvästasien och Nordafrika finns stora öknar som Saharaöknen.

Man kan dela in jorden i fyra klimatzoner. Mittlinjen runt jordklotet kallas ekvatorn. Klimatzonerna ligger parallellt med ekvatorn, som remsor runt jorden. Direkt norr och söder om ekvatorn ligger den tropiska klimatzonen. Här finns ingen vinter och nederbörden växlar extremt mycket mellan olika områden. Därefter ligger de subtropiska klimatzonerna. Här är det inte lika varmt som i tropikerna och torkan och nederbörden är något beskedligare. Sedan kommer de tempererade zonerna, där bland annat Europa, Ryssland och stora delar av Nordamerika ligger, med sitt starkt skiftande väder. Sist kommer polarzonerna, med Nord- och Sydpolen, där sommaren är kort, vintern lång och nederbörden oftast faller som snö.

Vid exempelvis den varma ekvatorn stiger stora mängder varm luft upp i atmosfären, där luften kyls av och nederbörd faller. Stora luftströmmar, som ofta transporterar stora mängder vatten, finns i alla jordens klimatzoner. I de tempererade zonerna på norra och södra halvklotet påverkas det stora luft- och vattenkretsloppet dessutom av jordens rotation, vilket ger upphov till kraftigt skiftande väder.

Från källan till havet

Vatten som faller ner som snö eller regn på land rinner i princip tillbaka till havet på två sätt. Antingen under jord, genom vattenledande kanaler, eller över jord, via vattendrag. På sin väg över land bevattnar bäckarna och floderna åkrar, skogar, ängar och trädgårdar via det så kallade grundvattnet. På så vis sluts också vattnets stora kretslopp.

Om molnbildning och nederbörd

Ständig avdunstning av vatten gör att det alltid och överallt finns en viss mängd vattenånga i luften, som kallas för luftfuktighet. Vår planets atmosfär har en viss, men ständigt skiftande, luftfuktighet. Vattnets kretslopp drivs av solens kraft. Den värmer upp vattnet och får vattnet att dunsta. Det avdunstade vattnet, vattenångan, stiger uppåt med den varma luften. På vägen upp når luften kallare lager i atmosfären och kyls ned. Vattenångan blir då till otaliga små vattendroppar, som bildar moln. Till slut klarar molnen inte av att hålla kvar sin last av vatten längre, utan det faller ned på jorden igen som nederbörd, i form av regn, snö eller hagel.

Om moln och regn

Moln finns i massor av olika former och färger. Vita moln består av relativt få, finfördelade vattendroppar medan mörka moln – regnmoln – innehåller många fler och större vattendroppar. Om solen har värmt upp jorden finns varma uppvindar som för med sig molnen högre upp i atmosfären. När det inträffar kyls vattnet i molnet av, kondenserar till stora droppar och faller ned i form av nederbörd.

Höga berg gör att vinden stiger och att molnen stiger med vindarna, över bergen. Där kyls molnen ned tills nederbörd faller. Landytorna nära bergsområden är ofta mycket vattenrika och bördiga. Små och stora växter på land avdunstar stora mängder vatten i luften. Träd släpper ut vatten i form av vattenånga genom små springor på bladens undersidor. Ett stort träd kan ge ifrån sig upp till 400 hundra liter vatten om dagen, medan en liten buske eller en solros släpper ut runt 1 liter om dagen.