Diderot och d' Alembert beslutade sig 1751 för att ge ut ett
uppslagsverk för att sprida de kunskaper man hade inom alla
områden. Tack vare en ackumulerade kunskap kan vi nå
en guldålder.
Går utvecklingen hela tiden framåt?
Rousseau tyckte inte det. Hans mest kontroversiella påstående
var, att människan i naturtillståndet var god och lycklig,
men att civilisationen förstört henne och bringat henne
till det moraliska förfall som hon nu befinner sig i.
som en källa till inspiration och rekreation
Då är du på samma linje som Rousseau. I sina
skrifter åkte han ut på landet för att koppla
av det stressiga Parislivet. Han avundades bönderna deras
lugna liv i samklang med naturen.
som en källa för mänskligt framåtskridande
Från renässansen och fram till 1800-talet pågick
en utveckling när människan lärde sig att tyda
naturlagarna. Auguste Comte formulerade på 1830-talet "positivismen";
att iakttagelse, erfarenhet och experiment gör det möjligt
för människan att förutsäga utvecklingen och
alltså behärska både samhället och naturens
krafter.
nyttja? naturen är "omedveten ande"
Detta ansåg den tyske filosofen Schelling. Han beskrev
att "världssjälen" genomsyrar allting; människor,
djur, träd och jord. Denna tanke är nära besläktad
med Platons världsuppfattning.
som tillvarons yttersta grund, en god personlig
gud
Detta är kristendomens grundhållning. Under upplysningen
börjar den hållningen ifrågasättas eftersom
det finns så mycket ondska i världen. Hur kan Gud vara
både god och allsmäktig? Denna undran kallas teodicéproblemet.
nyttja? naturen är "omedveten ande"
Den här formuleringen är Voltaires. Han får representera
deismen, som blev en vanlig hållning under 1700- och 1800-talen.
Gud finns, men tar inte aktiv del i världens gång.
nyttja? naturen är "omedveten ande"
Den här tanken formulerades av Schelling. Hela naturen är
en enhet, allt är gudomligt, allt har del i en "världssjäl".
Allt har ett medvetande, inordnat i en stigande skala. Geniet
står högst upp.
han ska styra landet enväldigt
Det är den tanke som upplysningsfilosoferna vänder
sig mot. Den enväldige kejsaren/monarken hade hävdat
att han var en "kung av Guds nåde", och att det
var medborgarnas plikt att lyda kungen, som Gud tillsatt för
att hålla ordning på jorden.
han ska vara stark och omge sig med upplysta rådgivare
för att göra folket lyckligt.
Detta var Voltaires tanke!
han ska vara en av de tre delarna i en författning
som består av en styrande, en lagstiftande och en dömande
del.
Denna tanke var ny men vann snabbt gehör. Locke, Montesquieu
och Rousseau propagerade för "all makt från folket".
genom att följa de regler som de äldre
förmedlat
Tanken var vanlig fram till medeltidens slut. Katolska kyrkan
och Tomas av Aquino hade en gång för alla fastställt
hur världen var beskaffad
genom att experimentera och se vart erfarenheten
leder oss
Empiri kallas denna hållning. Vetenskapsmännen på
1500-talet banade väg för andra att ifrågasätta
etablerade sanningar. Kanske var inte jorden universums medelpunkt?
genom att följa förnuftet och tankeföreställningarna
Rationalism kallas denna hållning. Descartes såg
att allt i universum styrdes av lagar - utom människan. Hon
kunde genom tanke och förnuft styra sina handlingar.
man formar dem medvetet eftersom de är "tomma
tavlor" när de föds
I så fall tycker du och Locke likadant. Ansvaret ligger
hos de vuxna, för hur barnen utvecklas. Tolerans för
varje individ är en viktig del i all mänsklig samvaro
man iscensätter en bakgrund som gör att
barnet ställer frågor när det undrar över
något
I uppfostringsromanen Émile visar Rousseau på detta
förhållningssätt. Rousseau lägger grunden
för många pedagogiska riktningar framöver.
man påverkar miljön eftersom arvet är
bestämt
Den politiska riktningen liberalismen kan härledas från
Locke. Liberalismen betonar miljöns stora betydelse vid formningen
av människan. Om hon får leva i en god miljö,
blir hon god - och tvärt om. Ärftlighetslagarna formulerades
av Mendel på 1850-talet.
hon ska vara hemmets prydnad och mannens hjälpreda
Jaså, är du kvar i de medeltida tankegångarna!
Det var upplysningsfilosoferna också. "Frihet, jämlikhet
och broderskap" gällde enbart män.
hon ska vara jämställd mannen på
alla områden
Självklart! Den första kvinnan som propagerade för
denna hållning var Mary Wollstonecraft i en skrift från
1792, A Vindication of the Rights of Women.
Filosofer runt upplysningen
Klicka på ett av alternativen. Det kanske inte
stämmer helt med din egen uppfattning men det gör
ingenting. Svaren leder vidare till en filosofs tanke!