| Ett
problem är att begreppen filosofi och filosof
har skiftat mening under historien. Många
av de historiska personer som anses vara filosofer
skulle idag förmodligen ha kallats för
vetenskapsmän, matematiker, astronomer
eller något annat. Samtidigt som många
som kanske borde klassas som filosofer kallas
för något annat. Varför nämns
t.ex. sällan Jesus och Mohammed som filosofer?
Är det för att de tillhör ett
annat ”ämnesområde”?
Det som vi idag traditionellt kallar för
filosofi har smalnat av och blivit en egen liten
specialdisciplin i stället för ett
helhetsgrepp på tillvaron som det kanske
borde vara.
Eller, är det inte ens så att det
är idéerna och tankarna som styr
världen? Tänk dig precis tvärtom,
dvs. att det är världen som styr idéerna?
Eller, att idéerna uppstår i samspel
med världen runt omkring, inte i ett tomrum.
Denna tanke kan man jämföra med de
två historiesynerna, idealistisk och materialistisk
historiesyn.
Idealistisk historiesyn
Enligt den idealistiska historiesynen
menar man att det är idéerna
som fungerar som drivkraften i historien.
Man lägger också en stor vikt
vid enskilda personer och enskilda händelser. |
Materialistisk
historiesyn
Enligt den materialistiska synen menar
man att det är de ekonomiska förhållandena
som styr utvecklingen framåt. Alltså
poängterar man hur man livnär
sig och hur de sociala förhållandena
ser ut. |
Om vi tillämpar den materialistiska historiesynen
på filosofin så kanske vi hamnar
i en situation där de enskilda s.k. filosoferna
inte alls är speciellt betydelsefulla.
De finns visserligen med och analyserar det
samhälle vi lever i, men samhället
skulle se likadant ut ändå. Aristoteles
kallade filosofens liv för bios theoretikos,
det betraktande livet. Är denna beskrivning
gångbar även idag?
| 
