En atom, från grekiskans ἄτομος, átomos, vilket betyder "odelbar", är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. Namnet skapades eftersom den antika atomteorin såg atomen som odelbar, men sedan länge vet man att så inte är fallet.
En atom består av positivt laddade protoner, neutrala neutroner, samt negativt laddade elektroner. Protonerna och neutronerna befinner sig i atomkärnan och kallas sammantaget för nukleoner. Atomkärnan innehåller nästan all massa i atomen, då protoner och neutroner båda är cirka 1800 gånger tyngre än elektronerna. Elektronerna befinner sig i elektronmolnet som omger kärnan och detta elektronmoln är många gånger större än denna kärna. En atom är ungefär 0,1 nanometer (1 ångström) i diameter. Atomers massa mäts av praktiska skäl ofta i atommassenheten (u), som är ungefär 1,66·10−27 kg. Den lättaste atomen är väte, som väger cirka 1 u, vilket innebär att det går nära 6·1023 väteatomer på ett gram väte. De tyngsta atomerna som har studerats väger nära 300 u.
Antalet protoner i kärnan kallas atomnummer, och bestämmer vilket grundämne det rör sig om. Den enklaste atomen är väte som har atomnummer ett och består av en proton och en elektron.
Antalet nukleoner, protoner plus neutroner, kallas masstal. Atomer med samma atomnummer men olika masstal kallas isotoper. Deuterium är en isotop av väte med masstalet två, och består av en proton, en neutron (totalt två nukleoner) och en elektron. Antalet elektroner i en atom är lika med antalet protoner, så totalt sett är atomen oladdad. Om en atom får fler eller färre elektroner blir den en jon, som är elektriskt laddad.
Atomer kan även förekomma i jongitter. När atomer joniseras och därefter bildar ett salt så ser det där saltet ut på ett särskilt sätt. Det har bildats ett jongitter bestående av olika atomer och det brukar visa hur atomerna sitter i saltet.
Innehåll[göm] |