Sannolikhet för några enkla slumpförsök

Vi ska titta närmare på några slumpförsök,
införa några nya begrepp och beräkna sannolikheterna
för några olika händelser.
Försök 1: Vi singlar slant med
en enkrona? |
Vad kan hända då vi singlar slant eller mer matematiskt:
Vilka möjliga utfall
finns?
Det finns två utfall: krona eller gubbe.
Dessa utfall bildar tillsammans utfallsrummet
U för försöket.
Man säger att utfallsrummet är en mängd som innehåller
elementen krona och gubbe.
Med symboler skriver man:
U = {Krona, Gubbe}
Är myntet helt symmetriskt är båda utfallen lika
sannolika. Det ger att sannolikheten för att få gubbe
och för att få krona båda är 1/2. Vilket
kan skrivas 50 % eller 0,5.
Kortare skriver man: P(gubbe) = 0,5 och P(krona) = 0,5.
När sannolikheten, som här, är lika för
alla de olika utfallen säger man att man har en likformig sannolikhetsfördelning. |

|

Försök 2: Vi gör ett tärningskast.
Beräkna sannolikheterna för de olika utfallen? |
Detta slumpförsök har utfallen:
1, 2, 3, 4, 5 eller 6 prickar.
Utfallsrummet blir: U = {1, 2, 3, 4, 5, 6}
Är tärningen helt symmetrisk är sannolikheterna
för de olika utfallen lika stora. Det är en likformig
sannolikhetsfördelning.
Sannolikheten för varje utfall är 1/6. |

|

Händelse
Inom sannolikhetsläran är en händelse
något som består av noll, ett eller flera utfall.
Händelse 1: Ett exempel på
en händelse är: De utfall som ger mer än tre prickar
vid ett tärningskast. |
Kallar vi denna händelse för A kan vi skriva:
A = {Mer än tre prickar}
Denna händelse innhåller tre olika utfall: 4, 5 eller
6 prickar.
Med symboler: A = {4, 5, 6}
Sannolikheten för en händelse får man genom att
jämföra antalet utfall i händelsen, som vi kallar
gynnsamma, med totala antalet utfall:

I det här fallet är antalet gynnsamma utfall 3 och
antalet möjliga utfall 6. Vi får:
P(A) = 3/6 = 1/2
|



|

Händelse 2: En annan händelse
B innebär att man får två eller färre prickar
med tärningen. |
Vi skriver:
B = {Två eller färre prickar}
Denna händelse innehåller två utfall: 1 eller
2 prickar.
Med symboler: B = {1, 2}
Antalet gynnsamma utfall är 2 och antalet möjliga utfall
är 6.
Sannolikheten för B blir:
P(B) = 2/6 = 1/3
|


|

Händelse 3: En tredje händelse
ges av C = {Mer än fyra prickar}. |
Sök P(C)!
Händelsen 'mer än fyra prickar' svarar mot utfallen
5 och 6 prickar.
Antalet gynnsamma utfall är 2 och antalet möjliga utfall
är 6.
Sannolikheten blir:
P(C) = 2/6 = 1/3
|


|

Händelse 4: En fjärde händelse
ges av D = {Mer än sex prickar}.
Sök P(D)!
Det är en händelse som aldrig kommer att inträffa.
Det finns inga utfall i D. P(D) = 0 |

Händelse 5: En femte händelse
ges av E = {Minst en prick}. |
Sök P(E)!
Minst en prick innebär att alla sex utfallen ingår
i C.
Antalet gynnsamma utfall är 6, lika stort som antalet möjliga
utfall.
Sannolikheten blir:
P(C) = 6/6 = 1 |
  
  
|

Sammanfattning: |
- |
Resultatet av ett slumpförsök kallas ett utfall.
|
- |
Mängden av alla olika utfall till ett slumpförsök
kallas utfallsrummet. |
- |
Har alla utfallen samma sannolikhet har man en likformig sannolikhetsfördelning.
|
- |
En händelse består av ett antal utfall, den är
en del av utfallsrummet. |
- |
Sannolikheten för en händelse A ges av:  |

|