Bly


Bly är den vanligaste tungmetallen i naturen och det bästa exemplet på att tungmetaller sprids. Ingen plats på jorden har undgått föroreningar av bly!

Mest bly finns längs vägar och i städer, eftersom bly i 50 år användes som tillsats i bensin. Genom användningen av bly i bensin mellen 1920 och 1970 ökade halten bly 600 gånger i grönlandsisen. Under 1980-talet halverades nedfallet av bly över Grönland.

Genom mätningar i inlandsisen på Grönland kan århundrandens blyföroreningar studeras. 1000 år f Kr började först grekerna och sedan romarna utvinna och använda bly. På dessa 1000 år sexdubblades blyhalten i isen på Grönland.

 
Nu följer några fakta om bly. Läs och fundera! Har Du haft någon kontakt med bly?
 
Varför använder vi bly?

Det största miljöproblemet med bly i dag är jägarnas hagel. Haglen sprids effektivt i skogsmarker, våtmarker och inte minst i sjöar vid fågeljakt. Det har visat sig svårt att ersätta bly i hagel och få lika bra träffsäkerhet.

Bilbatterier som innehåller bly har också visat sig svårt att hitta en fullgod ersättare till. Förbrukade batterier är ju i motsats till hagel möjliga att samla in och blyet kan återanvändas.

Bly användes förr i bensin för att höja oktantalet så att motorn inte skulle "knacka". Nu har man uppfunnit andra tillsatser som har samma verkan. All bensin som säljs i Sverige är blyfri. Ett framsteg för miljön! 

 
Vilka skador ger blyförgiftning?
Bly tas upp av växter genom rötterna och av djur genom födan, huden eller lungorna. Blyjonerna ackumuleras i lever, njurar, mjälte, ägg och foster och framför allt i skelettet. Redan vid låga halter av bly skadas hjärnan och nervsystemet. Bildningen av röda blodkroppar påverkas också. Hos fisk minskar ynglens överlevnad och skelettskador förekommer. Fåglar tål högre halter men förgiftas om de äter blyhagel!
 
Läs om bly.
© Stockholms Stad 2001