Konsumtionsökning |
Det är
inte bara antalet människor som gör att gungbrädan tippar
nedåt vänster. Det beror också på hur mycket varje
människa väger, dvs. hur mycket vi konsumerar.
Hur mycket konsumerar du en vanlig dag? Hur många liter vatten förbrukar du på morgonen när du gör dig redo för dagen? Hur mycket energi går det åt att värma ditt duschvatten och din bostad? Hur mycket textil och energi har använts till dina kläder? Hur mycket äter du per dag? Hur mycket energi går det åt till matlagningen? Hur man än vrider och vänder på det så förbrukar du förmodligen mer energi än genomsnittsindividen i världen. Man brukar säga att en svensk konsumerar i genomsnitt 100 gånger mer än en indier. Det betyder att vi svenskar på gungbrädan väger lika mycket som 890 miljoner indier – nästan lika mycket som hela den totala indiska befolkningen! Om vi tidigare talat om en befolkningsexplosion i utvecklingsländerna, så kan vi tala om en konsumtionsexplosion i i-länderna. T ex har vi i Sverige på 50 år 8-dubblat vår energikonsumtion. OK, vi har nu två explosioner – befolknings- och konsumtionsexplosionen. Men vilken väger tyngst på gungbrädan? Vi tänker oss två scenarier: å ena sidan en fördubbling av folkmängden i utvecklingsländerna, å andra sidan en fördubbling av konsumtionen i i-länderna. Enligt forskare så kommer en fördubbling av vår konsumtion i i-länderna innebära ett sex gånger större tryck på jordens resurser än om befolkningen i utvecklingsländerna skulle fördubblas. |
![]() |