Hur folk levde på medeltiden

Man åt rätt nyttigt. Basen var gröt och bröd. Brödet var ofta grovt. Det vita, fina vetemjölet får man ju genom att sikta bort mycket av sädeskornet, och det kunde bara de rikaste unna sig. Dessutom åt man rotfrukter som rovor, morötter och kålrot. Det gjorde man ofta grytor på. Kött åt man, mer ju mer pengar man hade. Köttet var sällan färskt utan saltat, torkat eller rökt.

Om man inte hade så mycket mat så malde man bark så smått så att det var som mjöl och sedan gjorde man bröd av det.

På sommaren åt man ägg. Hönsen värpte inte på vintern. Det är därför vi äter ägg till påsk - det var ungefär den tiden de började värpa igen.

Öl drack man ofta i stora mängder flera liter om dan kunde dom dricka.

Mjölk drack man inte som den var. Istället gjorde man smör, o st och surmjölk av den. Dessutom drack man kärnmjölken som blir när man kärnar smör och vasslan som blir när man gör ost.

På medeltiden låg husen ofta i två olika grupper invistar & utvistarhus. Stuga, kokhus & härbren är exempel på invistarhus. Medans Lada, stall & att vattnet skulle rinna av. nöthus är exempel på utvistarhus. Stugorna man bodde i var oftast uppbyggda av knuttimrade ekstockar. Långväggarna var låga och gavlarna högresta. Taket var byggt av plankor och dörrarna var låga.

På senmedeltiden, ungefär 1300-talet så hade kvinnorna oftast en underklänning med lång ärm, ovanpå så hade man en surcot, alltså en överklänning. Överklänningen var lite kortare än underklänningen och den kunde antingen ha vida ärmar eller vara ärmlös. Under en period så var ärmhålen så vida att det gick ner till höfterna, prästerna kallade dessa ärmhål för "helveteshål". Man kunde också ha haklin och pannlin på huvudet och en hatt ovanpå det. Det var viktigt att kvinnorna inte visade håret, men ogifta flickor kunde ha håret bart. Män hade kjortel eller kolt över en skjorta, hosor och skor eller stövlar. På huvudet kunde de ha en hatt.

Det vanligaste brottet man gjorde på medeltiden var slagsmål & stölder. Stadens domstol var rådet eller som den kallades vid domstolsförhandlingarna, rådstugurätten. Rättens uppgift var att lösa en konflikt mellan två parter, en person som hade felat och en annan som råkat illa ut. Vanligast var det att personen som felat skulle ersätta  med saker som den som råkat illa ut förlorat, man kan säga böta. Böter var det vanligaste straffet på medeltiden. Om man gjorde grova brott kunde man bli av med några fingrar,  men fängeslsestraff använde dom inte på den tiden.

Männen var det som bestämde i familjerna och dom hade också lättare att få utbildning. Om det skulle bli krig i landet var alla män tvungna att ställa upp för landets försvar. För kvinnor fans det lagar och regler för vad dom skulle göra.I början av medeltiden fanns något som kallades juridiska skillnader mellan kvinnor och män, det var att kvinnor inte kunde ärva av familj och vänner, men sedan längre in på medeltiden förändrades detta och kvinnorna kunde ärva hus och jord.

Först i stugan låg förhuset som användes som förådsutrymme. Sedan kom man in i själva stugan i mitten av rummet fanns en eldstad, den gav värme och ljus till stugan. Man hade en liten öppning på ena taksidan där kom lite ljus in och röken från härdan kunde åka ut. Vissa hade sängar om man inte sov i härbret. Härbrena var som ett enklara trähus byggt i två våningar. Förråd i botten och över fanns sovplatser. Där kunde alla på gården sova.