År 1812 stod Napoleon Bonaparte på höjden av sin makt. Hans dröm var att skapa ett enat Europa, med honom själv som härskare. Men beslutet att anfalla Ryssland förändrar allt. Fälttåget kostade en halv miljon soldater livet – och Napoleon makten i Europa.
”Napoleons ryska fälttåg” skildrar vem Napoleon Bonaparte var och vilka politiska orsaker som låg bakom fälttåget mot Ryssland. Filmen förklarar även hur och varför han misslyckades och vilka konsekvenser det fick för honom själv, Frankrike och övriga länder i Europa.
.
__________________________________________________________________________
Efter den franska revolutionen rådde politisk instabilitet i Frankrike. Militärer och storborgare tog över den politiska utvecklingen helt och hållet. Det övriga folket fick stå tillbaka medan andra intressen kämpade om makten. På sensommaren 1799 nådde den politiska krisen sin kulmen.
Det blev en ung och begåvad officer från Korsika, Napoleon Bonaparte, som utnyttjade den politiska situationen till sin fördel. Napoleon hade mycket snabbt gjort karriär inom armén. 25 år gammal blev han general 1793. Efter ett lyckat fälttåg mot Italien och ett krigsföretag i Egypten återvände Napoleon till Paris. Där tog han, tillsammans med en liten grupp äldre politiker, kommandot genom brumariekuppen (9-10 november). Gruppen störtade den gamla regimen och övertog makten. Frankrike fick en ny grundlag enligt vilken landet skulle styras av tre konsuler. Napoleon utsåg sig själv till förste konsul. 1804 lät han kröna sig till kejsare i Paris.
Napoleon lät bestämma att alla fransmän skulle vara ”lika inför lagen”. Ingen grupp skulle ha några privilegier, till skillnad från före den franska revolutionen (1789–1799). Lagen gav också fransmännen religionsfrihet. Napoleon lät också införa andra förändringar för att förbättra för handeln och den växande industrin, som t.ex. att bygga och reparera vägar och kanaler. Landets ekonomi blev bättre. Dessutom lät han bygga nya skolor och universitet, som blev satta under statlig ledning (till skillnad mot tidigare, då de styrdes av kyrkan). Frankrike blev en inspirationskälla för många andra europeiska länder. Revolutionens slagrop ”frihet, jämlikhet och broderskap” spred sig över landets gränser.
Napoleon var en skicklig militär som inte drog sig för att använda nya och annorlunda idéer. År 1792 hade Frankrike infört en lag om allmän värnplikt. I Napoleon fick de oerfarna unga soldaterna en genialisk fältherre som gjorde dem till ett hot mot det övriga Europa. År 1810 styrde fransmännen över nästan hela Europa, då grannländernas arméer krossats en efter en. Bland de större och tidigare mycket mäktiga länderna var det bara England som fortfarande stod emot Napoleons arméer. Inte nog med det – vid slaget den 21 oktober 1805, vid Trafalgar utanför Spaniens kust, hade den engelske amiralen lord Nelson lyckats besegra den franska armén.
Napoleon ville skapa möjligheten för en handelsblockad mot den brittiska exportindustrin, genom att knyta ett förbund med den ryske tsaren Alexander I. Genom att tvinga alla europeiska länder att stänga sina hamnar för brittiska varor kunde han även samtidigt gynna den franska industrin. Men kontinentalblockaden, som den kallades, misslyckades. Avtalet mellan Ryssland och Frankrike höll bara i tre år. Då var Ryssland bankrutt och Alexander I tvingades återuppta handeln med England för att kunna rädda sitt land. Frankrike fick även andra problem under blockaden: En mängd brittiska varor smugglades in och Frankrike fick brist på vissa råvaror, t.ex. bomull, som industrin behövde för sin produktion.
Napoleon bestämde sig för att försöka invadera
Ryssland, trots att hans rådgivare avrådde honom. Med hjälp av den ca 500 000 man starka Stora armén anföll han Ryssland den 24 juni 1812. Ryssarna valde dock strategin att hålla sig undan för att på så vis locka armén längre in i landet, mot Moskva. Samtidigt brände de broar och byar, förstörde livsmedelsförråd och sädesfält. Efter sju veckors marsch hade 100 000 franska soldater redan dött av utmattning och svält. Vid slaget vid Smolensk i augusti möttes de ryska och franska trupperna för första gången. Slaget blev våldsamt och rasade i tre dagar, men ingen av arméerna lyckades få övertaget.
Den 7 september stod slaget vid Borodino.
130 000 franska soldater stred mot 120 000 ryska. Trots att fransmännen lyckades behålla slagfältet blev förlusterna stora, då fler än 30 000 soldater dog i striderna. De ryska trupperna retirerade och i Napoleons ögon låg Moskva oförsvarat. Stora armén intog staden och avvaktade därefter budet från ryssarna där de bad om fred. Men fransmännen hade gått i en fälla – redan den första natten väcktes man av budet att bränder brutit ut över Moskva. Det visade sig att innan ryssarna lämnade Moskva hade de släppt ut fångarna ur fängelserna, med order om att bränna ned huvudstaden.
Napoleon dröjde sig kvar i Moskva så länge han kunde, men till slut kunde han inte vänta längre på Alexanders fredsförklaring. Orsaken var främst att förråden började ta slut och att den ryska vintern snabbt närmade sig. Efter bara fem veckors ockupation blev Napoleon tvungen att lämna Moskva med sin armé. Det hårda vädret gjorde att fransmännen tvingades lämna krigsbytena kvar längs reträttvägen, för att kunna förflytta sig snabbare. Allt fler soldater dog av svält och kyla. Den 28 november nådde de franska trupperna floden Berezina, där Alexander I:s trupper väntade vid de rivna resterna av den gamla bron. Ryssarna gick till anfall mot fransmännen, men med hjälp av en sista ansträngning lyckades franska arméingenjörer bygga två nya broar som gav soldaterna en möjlighet att fly. Många sköts eller drunknade dock då de försökte ta sig över broarna.
1815 lyckades Napoleon återigen samla en armé från det krigströtta Frankrike, men vid slaget vid Waterloo, i nuvarande Belgien, besegrades Napoleon för gott. Han landsförvisades till den ensliga ön S:t Helena i Atlanten, där han levde under engelsk bevakning de återstående sex åren av sitt liv. Vid fredsavtalen 1815 fick Frankrike i stort sett de gränser som landet har än idag.
Det tog fyra månader innan 25 000 av de ursprungliga 500 000 soldaterna kunde återvända till Paris. Napoleon skyllde nederlaget på väderleken, men hans makt var bruten. Napoleon lyckades samla ihop en ny armé, men denna besegrades 1813 vid Leipzig av brittiska, österrikiska, tyska och ryska trupper.
Fransk kejsare 1804–14 samt 1815 (under de s.k. hundra dagarna). Napoleon Bonaparte föddes på Korsika. Han var influerad av upplysningsidéerna och anslöt sig efter revolutionen till jakobinerna. Napoleon gjorde en mycket snabb och framgångsrik militär karriär och var känd för sitt nytänkande och sina djärva militära idéer. Befordrades till general redan som 25-åring. Gifte sig först med Joséphine 1796, men upplöste äktenskapet 1809 p.g.a. barnlöshet. Trolovades istället 1810 med Marie Louise, som var dotter till den österrikiske kejsaren Frans I, som han fick en son med drygt ett år senare. Han hade även en illegitim son med den polska adelsdamen Maria Walewska. Napoleon dog under sin tid som brittisk fånge på ön Saint Helena.
Rysk tsar 1801-1825. Alexander I blev i början av sin tsarperiod känd och populär hos det ryska folket för sina liberala idéer och vilja att modernisera landet. Försökte bl.a. förbättra villkoren för de livegna. Alexander I var också en skicklig diplomat som fick många utrikespolitiska framgångar, bl.a. då han erövrade Finland från Sverige i kriget 18081809. Alexander I förändrades dock mycket efter Napoleons invasionsförsök. Från att ha varit en liberal tsar blev han istället en konservativ ledare som stödde den ortodoxa kyrkan och fortsättningsvis visade mycket lite intresse för västerländska idéer och modernisering av landet.
Historiska vändpunkter - Napoleons ryska fälttåg
Filmhandledning
Filmens syfte är att:
