Lågtryck, (cyklon), motsatsen till högtryck (anticyklon), är ett område där lufttrycket är lägre än omgivningen. Vindarna blåser i en virvel in mot lågtryckets centrum. Corioliskraften gör att vindarna blåser moturs på det norra halvklotet och medurs på det södra. Ju större skillnaden är i lufttrycket, desto kraftigare blir vindarna. Mindre och extrema lågtryck kan utvecklas till tropiska cykloner.

På sommaren bildas värmelågtryck över kontinenter. Dessa ger ofta stora nederbördsmängder i form av regn- och åskskurar. Dessa är s.k. halvstationära lågtryck.

Rörliga lågtryck hör samman med västvindsbältets vädersystem på bägge hemisfärernas mellanbreddgrader. Dessa s.k. mellanbreddslågtryck uppstår vid gränsen mellan varmare och kallare luftmassor. På skiljeytan mellan de oliktempererade luftmassorna bildas fronter och längs fronterna kan moln och nederbörd uppstå. Dessa lågtryck förekommer i olika omfattning i världen beroende på fördelningen av kontinenter och hav. De rörliga lågtrycken är en bidragande orsak till väderleksförändringarna i Sverige.^[1]

I Europa styrs vädret ofta av rörliga lågtryck från Atlanten som rör sig i en väst-ostlig riktning. Dessa lågtryck föregås vanligen av en varmfront, vilket ger varma vindar innan lågtrycket passerat, och följs av en kallfront som ger kalla vindar då det passerat. De lågtryck som bildas över Nordatlanten håller ofta samma temperatur, omkring 10-19 grader Celsius.^{[källa behövs]}

På väderkartan betecknas lågtryck med det nationella ordets begynnelsebokstav i versal. I Sverige således med ett stort L.