Inom statsvetenskapen talar man om två betydelser av demokrati:

• demokratin som idéinnehåll - då tänker man på människors fri- och rättigheter. Alla ska ha samma rätt att yttra sig, att rösta i val och ha samma värde inför en domstol, till exempel.
• demokratin som styrelsesätt - att alla får vara med och påverka beslut i byn, kommunen, landet. Folkomröstningar är ett sätt att nå folkstyre, men den formen är svår i stora länder med många invånare. Istället har de demokratiska länderna valt någon form av representativt styre.

Man skulle kunna säga att idén om människors lika värde är ett mål, medan folkrepresentationen blir ett medel för att förverkliga detta mål. Genom att människor deltar i beslutsprocessen kan visionen om ett samhälle, där människor ges lika värde, uppfyllas. Vi vet dock att de demokratiska idealen inte är så enkla att förverkliga. Många av dagens demokratiska stater har varit utsatta för totalitära motrörelser. Det blir inte demokrati i en stat bara för att man bestämmer det. Demokratins spelregler måste inrättas och följas. Folket måste bekanta sig med det sättet att leva. Svårigheterna med att utforma och upprätthålla demokratin kräver en ständig debatt om dess innehåll.

Att reflektera kring:

• Är demokrati ett mål eller ett medel för dig?
• Kan man nå ett demokratiskt samhälle på diktatorisk väg?
• Kan man nå en diktatur på demokratisk väg?
• Måste mål och medel sammanfalla?