Vattenbrist är en av våra största globala utmaningar. Enligt FN saknar över en miljard människor tillgång till rent vatten. I Kenya syns problemet tydligt: Där försakar kvinnorna hälsa och utbildning, och träden huggs ned i kampen för rent dricksvatten. Men tack vare koldioxidmarknaden har ett företag hittat ett sinnrikt sätt att hjälpa människor och miljön, samtidigt som de tjänar pengar.

Filmen skildrar historien bakom LifeStraw, där utsläppsrätter betalade för vattenfilter. Den ger exempel på vad företagare kan uppnå i form av hållbar utveckling tack vare innovativ teknik.

Diskussionsfrågor

Nämn några typiska ”kvinnojobb” i Kenya.
Vilka faror finns det för kvinnorna när de hämtar ved eller vatten?
Tror du att kvinnornas uppgifter i förlängningen påverkar deras liv, till exempel när det gäller utbildning etc?
Hur hänger minskade vattenresurser ihop med sämre dricksvattenskvalitet?
Mindre än två procent av Kenyas yta är täckt av skog. Vad kan det få för konsekvenser i framtiden?
Eldning inomhus innebär hälsofaror. Ge några exempel!
Beskriv övergripande vad projektet ”Koldioxid för vatten” handlar om.
På vilka sätt kan till exempel ny teknik förenkla för den här typen av projekt? Ge gärna några exempel!
I filmen framhålls projektet många fördelar. Finns det nackdelar också? Diskutera för- och nackdelarna i grupper.
I filmen får företaget som säljer vattenfiltret stort utrymme. Varför är det så tror du? Sök mer fakta om LifeStraw på Internet. Finns det andra vattenfilter som är lika bra eller bättre? Vad händer om ett vattenfilter går sönder? Vem betalar nytt eller reparerar?
Vad innebär begreppet ”koldioxidmarknad”? Förklara med ord eller bild hur det fungerar, eller ta reda på mer.
Vad innebär begreppet ”utsläppsrätter”? Ta reda på mer!
I filmen ges exempel på sambandet mellan industrins miljöpåverkan/mindre dricksvatten. Ett annat exempel: Vi äter jätteräkor = storskalig produktion = skövlad mangrove = sämre återväxt för fiskyngel och ökad risk för översvämningar. Ge andra exempel på och beskriv fler ”händelsekedjor”. På vilka sätt påverkar företag livsvillkoren för andra än sina kunder?
Diskutera i par vilka förbättringar bättre dricksvattentillgång kan medföra på kort och lång sikt.

__________________________________________________________________________

Om Kenya

Kenya har ett rikt jordbruk, en ganska väl utvecklad industri och ett djurliv som lockar många turister. År 1991 infördes ett flerpartisystem, men den kenyanska demokratin har fortfarande stora brister. Oroligheter i samband med valet 2007 krävde över tusen liv. Nästan två tredjedelar av befolkningen tillhör någon av de fem största folkgrupperna: kikuyu, luhya, kalenjin, luo och kamba. Det självständiga Kenya var länge förskonat från allvarliga etniska konflikter, men motsättningar har på senare år urartat i våld.

Nästan hälften av kenyanerna lever i fattigdom. Omkring en fjärdedel av befolkningen beräknas klara sig på mindre än en amerikansk dollar om dagen. Hög befolkningstillväxt, torka, översvämningar och etniska konflikter har försämrat levnadsvillkoren för många. Aidsepidemin har bidragit till att den förväntade livslängden fallit. Halva befolkningen är under 19 år. Den åttaåriga grundskolan är formellt obligatorisk. Sedan skolan blev avgiftsfri får nästan alla barn åtminstone några års skolgång och läs- och skrivkunnigheten har därför ökat rejält.

Trots att Kenya ligger vid ekvatorn har stora delar av landet ett tempererat klimat. Nederbörden är ojämnt fördelad över landet och bara runt en tiondel av ytan får tillräckligt med nederbörd för att marken ska fungera för jordbruk. Merparten av befolkningen bor i de bördiga högländerna, där te och kaffe odlas. Jordbruket utgör stommen i Kenyas ekonomi. De flesta kenyaner är sysselsatta med odling eller boskapsskötsel, men även turismen är en viktig näringsgren.

Om utsläppshandel

Utsläppshandel är ett ekonomiskt styrmedel för att kunna möta kraven på minskade utsläpp av växthusgaser som ställts i Kyotoprotokollet, med minsta möjliga negativa påverkan på ekonomisk utveckling och sysselsättning. I praktiken innebär systemet att köpare av rätter straffas för sina utsläpp, medan säljarna blir belönade för att de minskat sina utsläpp. Ju fler bolag som behöver köpa utsläppsrätter, desto högre blir priset enligt lagen om tillgång och efterfrågan, vilket innebär att det är en bra affär för företagen att minska sina utsläpp.

Makulering av utsläppsrätter innebär att personer eller företag på frivillig basis köper upp utsläppsrätter för att klimatkompensera. Detta är en av det mer populära metoderna för att reducera ekologiska fotavtryck via klimatkompensation. Det övergripande målet med utsläppshandel är att minska utsläppen av miljögifter.

Om EPS, en svensk värderingsmetod

EPS (Environmental Priority Strategies) beskriver miljöpåverkan av olika aktiviteter. Detta tal ska visa samhällets betalningsvilja för att undvika eller återställa en miljöpåverkan. Tanken bakom EPS-systemet är att konstruktören snabbt ska kunna få en indikation om vilket alternativ som är bäst ur miljösynpunkt. Än så länge är systemet inte färdigutvecklat, utan används bara på några svenska storföretag och bland forskare och konsulter som arbetar med livscykelanalyser.