Giovanni Pierluigi da Palestrina arbetade nästan hela sitt liv i påvens tjänst. Men det innebar inte att han undvek uppdrag från annat håll. Under några år i slutet av 1560-talet var han fast anställd som kapellmästare hos en kardinal som tillhörde en av italiens största furstesläkter. Han var i kontakt med flera furstar och även med kejsarhovet i Wien för att jobba för dem, men det verkar som om det inte blev något av det mesta på grund av att han ville ha för hög lön!

En biskop leder en medeltida mässa

(C) Public Domain

Bildkälla: Project Gutenberg

Nästan all Palestrinas musik var sakral, alltså skriven för kyrkan och med religiösa texter. Den största delen var så kallade mässor. Det betyder musik som är skriven till de texter som alltid ingår i katolska gudstjänster (som till exempel Kyrie, Gloria, Sanctus, Benedictus, Angus Dei.) Idag känner man till inte mindre än 105 mässor av Palestrina!

Hans mässor kan man dela in i tre olika kategorier, efter hur de är komponerade:

1. Cantus firmus-mässor. Där används en tidigare känd melodi som grund, och så skriver tonsättaren stämmor runt omkring den melodin. Ibland används melodin precis som den är, ibland kan den omformas lite, det kallas då parafras. Missa l'homme armée är en sådan parafras-mässa.
2. Transkriptions-mässor. Tonsättaren utgår från ett existerande flerstämmigt verk. Antingen ett som han skrivit själv eller ett som någon annan skrivit. 
3. Frimässor. Kallas ibland Missa Sine Nomine. Tonsättare "hittar på allt själv". 

Förutom sina över hundra mässor skrev han också över 250 andra verk, nästan alla för kör. Mot slutet av hans liv ökade utgivningen av stycken, och ungdomsverk gavs ut. Hans musik spreds också genom avskrifter, avskrifter som han inte alltid hade godkänt. Pirat-kopior alltså, redan då!