HEM
Vad som händer med en bananväxt har ju inte bara med själva växten att göra, det handlar också om omgivningen. Ekologi är läran som förklarar samspelet i naturen mellan olika organismer. I ekologi kan man gå in i vissa områden s.k. ekosystem för att se hur samspelet är i specifika områden. Det ska vi göra nu. Vi ska se hur ekosystemet där bananen är med i ser ut.
För att beskriva ett ekosystem brukar man använda olika modeller som näringskedja, näringspyramid och näringsväv. Det är en blandning av producenter och konsumenter, där man kan se vem som äter vem. Beroende på i vilket läge konsumenten kommer heter den antingen primär konsument, sekundär konsument eller tertiär (toppkonsument). I näringskedja och i näringspyramid så brukar man bara kolla ett sätt hur de äter varandra medan man ser alla sätt hur de äter varandra i ett näringsväv.
Näringskedja/näringspyramid
Så här ser en näringskedja ut:
Alltså i det här fallet är bananväxten producenten. Det är den som innehåller det socker som resten av djuren i kedjan behöver. Insekterna är primär konsumenten. De äter producenten som i det här fallet är bananväxten. Insekterna äts sedan av större insekter som är sekundär konsumenter som i sin tur äts av fåglar som är tertiärer.
Näringspyramid är exakt samma sak bara att det beskrivs genom en pyramid. Exemplet är dock på ett ekosystem i en sjö och inte på bananen.
Näringsväv
I ett ekosystem finns det ju som sagt inte bara ett sätt som organismer äter varandra. Det innehåller massor av näringskedjor. T.ex. så är vi människor också en konsument av bananer. När man sätter ihop alla näringskedjor bildas det ett näringsväv. I näringsväv kan ibland samma organism t.ex. människan finnas på två eller fler platser. Nu kan inte jag rita upp hela näringsväven kring bananer för det skulle ta för mycket plats för den här sidan eftersom det finns så många olika konsumenter. Men här är ett exempel med några näringskedjor:
Bananväxten -> Insekter -> större insekter -> fåglar
I \ \
Människor Grodor -> Kräldjur Människor
Bioackumulation
I näringskedjor förändras vissa värden beroende hur långt du kommer i kedjan. Detta gäller näring, miljögifter och individ/biomassa.
När en insekt äter bananblad så får den i sig en viss näring. När sedan den större insekten äter 20 såna insekter så får den ju i sig näringen den första insekten fick i sig av växten gånger tjugo. När sedan en fågel äter 100 av den större insekten så får ju den i sig näringen från bananväxten x 20 x 100. Alltså blir det mer och mer näring per individ ju längre upp man kommer i näringskedjan/pyramiden. Detta är bara ett förenklat exempel, det är lite mer komplicerat i verkligheten men det är samma princip.
Miljögifter fungerar på samma sätt. Om det finns miljögift i växten så kommer insekten få i sig den. När de större insekterna får i sig 20 små insekter så får de miljögiftet gånger 20. När sedan fåglarna äter 100 större insekter så får de i sig växtens miljögift x 20 x 100. Giftet koncentreras alltså ju längre upp man kommer i näringskedjan/pyramiden precis som med näringen.
Dock så blir individerna färre, men biomassan större ju längre man kommer i näringskedjorna. En fågel är ju större än en insekt. Varför individerna blir färre är för att ifall det skulle finnas lika många insekter som fåglar, då skulle ju varje fågel bara få en insekt var. Då skulle fåglarna inte bli mätta och dö. Därför har det blivit så att det finns färre fåglar än insekter så att fåglarna ska kunna få tillräckligt med insekter för att bli mätta.
Kluring: Vad skulle hända om en art helt plötsligt skulle försvinna ur ett ekosystem? Skulle det påverka de andra arterna? Varför/varför inte?
Producent -> Primär konsument -> Sekundär konsument ->Tertiär(topp konsument)
Bananväxten -> Insekt -> större insekt -> fågel
