Sankt Örjan och draken

Sankt Örjan var en from riddare, född i Kapadocien. Han kom en gång under hedendomen till en stad som hette Solena i Lidie land, där fordom Troja låg. Bredvid staden låg en stor sjö.Och i sjön bodde en förskräcklig drake, som dräpte mycket folk, och ingen kunde förgöra honom.

De som bodde i staden skulle var dag ge honom två får till föda. Och när de ej gjorde det, då dödade han och åt folk [...] Då fåren nästan var slut, gav de honom ett får och en människa till daglig föda. Och det drog de lott om [...] Det hände sig en gång att lotten föll på konungens dotter, hans enda barn. Då blev konungen mycket bedrövad och bjöd för henne guld och silver och halva sitt rike. Men hela folket ropade med mycken vrede: " Alla våra barn har vi givit draken, och du har själv bjudit denna domen. Därför skall du hålla den, eljest vill vi bränna dig inne i ditt hus." Då utbad sig konungen åtta dagars frist, och omsider förunnande de honom den. När de åtta dagarna var framlidna, kom hela folket till konungen och bad honom utelämna sin dotter åt draken.

[Konungen låter dottern gå, klädd i de vackraste kläder och guldkrona på huvudet, men han uttrycker sin stora förtvivlan och bitterhet över detta grymma öde. Han hade ju önskat att hon skulle bli gemål åt någon rik konung istället för drakföda.]

Under det att hon stod vid sjön och väntade, kom där ridande den fromme riddaren S:t Örjan och såg jungfrun stå där ensam, mycket sorgsen och bedrövad. Han undrade mycket därpå och red till henne, hälsade henne och sade: "Ädla jungfru, vad vill det säga, att du står här så sörjande och gråtande allena?" Hon svarade: "Gode unge man, rid hasteligen bort, om du vill behålla ditt liv!"

[S:t Örjan står kvar och vill veta vad som hänt. Prinsessan berättar om draken och ber honom än en gång rida därifrån.]

Han svarade: "Ädla jungfru, räds ej mer och ha ingen fruktan! Jag vill hjälpa dig i min Herre Jesu Kristi namn." Medan de så talades vid och hon bad honom ej invänta sin egen skada och inte trodde att han skulle dräpa draken, kom draken gångande ur sjön, vred och förskräcklig, så att jungfrun av räddhåga nästan dånade. Men S:t Örjan gjorde kors för sig och red mot draken och stack honom genom halsen med sitt spjut och sade till jungfrun: "Kom nu i vår Herre Jesu Kristi namn och bind ditt bälte om hans hals!" Hon gjorde så och ledde draken efter sig till staden som en tam bandhund.

Då folk såg draken komma, började de springa. Då ropade S:t Örjan och bad dem stanna och sade: "Var ej rädda, eder skall med Guds hjälp ingen skada ske. Vår Herre har sänt mig hit, och jag ska frälsa eder från denna drake, om ni vill fast tro på Honom och låta er alla döpa." Och så drap (dräpte) S:t Örjan genast draken. Och konungen och hela hans folk mottog kristendomen och lät sig döpa. Där döptes tjugu tusen män förutom kvinnor och barn. Draken var så stor, att fyra par oxar drog honom ur staden. Konungen bjöd riddaren guld och silver och dyrbara gåvor, men han ville icke ha det utan bad dem ge det åt fattigt folk. Så har S:t Örjan övervunnit och dräpt draken i Jesu Kristi namn och led därefter martyrdöden för Guds skull.

(Ur legendsamlingen "Själens tröst", översatt från tyskan på 1400-talet.)