Standardiseringsorganisationer

Det finns en mängd organisaioner som arbetar med standardisering. För att bringa ordning bland dem kan man dela in dem efter deras geografiska betydelse:

  • Internationella organ.
  • Regionala organ, framför allt europeiska.
  • Nationella organ.
  • Kund- och leverantörsorganisationer.
  • Intresseorganisationer.
Vi ska närmare studera några viktiga standarder som har fått internationell spridning. Standardiseringsarbetet ökar i betydelse i takt med den allmänna utvecklingen för datakommunikationsprodukter liksom med det vidgade informationsutbytet mellan företag, organisationer och länder. Utvecklingen av Internet har medfört en speciell form av standardisering-grundtanken bakom Internet är ganska anarkistisk, alla ska egentligen få göra hur de vill, men för att kommunikationen ska fungera måste det finnas vissa regler. Dessa skapas och underhålls av olika organisationer, främst i USA.

ISO
ISO står för International Standards Organization. ISO är den största och kanske mest betydelsefulla organisationen som arbetar med standardisering. De flesta länder stöder denna organisation genom att der as nationella standardiseringsorgan är medlem i den. Sverige representeras i ISO av SIS, Standardiseringen i Sverige. Genom att så många länder samarbetar i ISO, finns det goda möjligheter att de förslag som tas fram i denna organisation verkligen blir standarder som tillämpas allmänt även om framstegen går långsamt. En av ISOs viktigaste insatser är att man har arbetat fram ISO-modellen, som beskirver hur datakommunikation bör gå till. ISO ger ut standarder som samlas under särskilda kodrubriker. Här följer några exempel:
  • ISO-nummer avser internationella standarder. ISO 2110 behandlar kontaktdon med 25 stift.
  • ISO/DIS-nummer avser utkast till standarder.
  • ISO TR avser tekniska rapporter. ISO TR 9575 behandlar routing enligt OSI-modellen, alltså hantering av routers.
  • ISO TR avser tekniska rapporter. ISO TR 9575 behandlar routing enligt OSI-modellen, alltså hantering av routers.
  • ISO DTR avser utkast till tekniska rapporter.

International Standards Organization

CCITT
CCITT är en förkortning för Comité Consultatif International Télégrapbique et Télépboniqe. CCITT var ett organ inom ITU, där nationella telebolag samarbetade. Efter en omorganisation 1992 upphörde CCITT att finnas som en separat enhet, men förkortningen förekommer fortfarande ofta i namn på standarder inom telekommunikationsområdet. Numera används i stället beteckningen ITU på dessa standarder.

ITU
Internationella Teleunionen är den organisation som svarar för global standardisering inom tele- och radiokommunikation. Den består av teleförvaltningar, nätoperatörer och systemleverantörer i medlemsländerna. Telia är till exempel med i detta organ. ITU utfärdar rekommendationer som inte är bindande, men medlemmarna måste naturligtvis följa rekommendationerna om kommunikationen mellan länder ska fungera. I praktiken blir dessa rekommendationer internationella standarder. Rekommendationerna samlas i olika serie, som omfattar särskilda områden avseende data- och telekommunikation. Här följer en översikt över de viktigaste serierna:
  • F-serien avser telegraf, telefax, teletex och videotex.
  • G-serien avser transmissionsmedier och signalering.
  • I-serien avser ISDN, det vill säga Integrated Services Digital Network.
  • S-serien avser Telex.
  • T-serien avser terminaler.
  • V-serien avser datakommunikation över telefonnät.
  • X-serien avser datakommunikation över datanät, tillämpningar enlit OSI-modellen och system för meddelandehantering.

Internationella Teleunionen

ETSI
Europeiska Unionen, EU har under en följd av år betonat vikten av att medlemmarna i EU samarbetar i frågor som rör standardiseringen inom området telekommunikation. Detta är bakgrunden till att organisationen European Telecommunications Standard Institute bildades i slutet av 1980-talet i EU:s medlemsländer är representerade i organisation, tillsammans med kunder och leverantörer. Svenska medlemmar är bl.a. de svenska teleoperatörerna samt några dat- och telekomföretag. När beslut ska fattas, lämnas den svenska rösten av ITS, informationstekniska Standardiseringen.

European Telecommunications Standard Institute

ANSI
American National Standards Institute är det organ som kanske betytt mest för det internationella standardiserings arbetet inom dataområdet. Mest känt har Ansi förmodligen blivit för den så kallade ASCII-koden som man har utarbetat. ASCII är en förkortning fför American Stadard Code for Information Interchange. Denna kod definierar 128 tecken i form av stora och små bokstäver, siffror, mellanslag, skiljetecken och vissa styrtecken såsom ny rad och markörförflyttning. Koden är amerikansk och därför är det naturligt att den skanr de svenska tecken å, ä och ö. Man har emellertid i Sverige tagit bort några av de amerikanska tecknen och ersatt dem med å, ä och ö.

American National Standards Institute

IEEE
Institute of Electrical Enginees är en amerikansk organisation för ingenjörer. Organisationen har en stor betydelse för standardiseeringsarbeete imom elektronikområdet. Man utarbetar förslag som i stor utsträckning ligger till grund för ANSI:s, den amerikanska standardiseringskommissionens, arbete. En av IEEEs stora insatser gäller lokala nätverk. IEEE har utarbetat ett antal standarder som avser LAN-teknologier. Mest internationellt känt är kanske projekt 802, som har tagit fram standarder för det fysiska skiktet, länkskiktet och nätskiktet i OSI-modellen. Följande standarder bör du känna till namnet:

  • IEEE 802.2 beskriver regler för nätskiktet.
  • IEEE 802.3 avser åtkomstmetoden i Ethernet.
  • IEEE 802,4 avser åtkomstmetoden på bussnät med Token Passing.
  • IEEE 803.5 avser åtkomstmetoden i Token Passing.

Standarden IEEE 802.2 underlättar kommunikation mellan olika topologier, alltså nätverk där kablarna är dragna i olika mönster.

Institute of Electrical Enginees

EIA
Electronic Industries Alliance är en amerikansk standardiseringsorganisation som ger ut standarder under beteckningen RS + ett nummer. RS betyder Recommended Standard. Den mest kända EIA-standarden internationellt sett är förmodligen EIA RS-2322 C, som är en specifikation av gränssnittet mellan dator eller terminal och modem. Denna standard överensstämmer i stort med den som går under beteckningen ITU V.24. De kontakter på datorn som följer RS-232 C brukar kallas serieportar. De är antingen 25-poliga eller 9-poliga kontakter, och används till att ansluta till exempel mus eller modem.

Electronic Industries Associates

SIS
I Sverige är det Standardiseringen i Sverige, tidigare Sveriges Standardiseringskommission, som ansvarar för standardiser ingsarbetet. De standarder som kommissionen ger ut går under beteckningen SIS + ett nummer. SIS står för Swedish International Standard. Ett exempel på en standard är SIS 66 22 41 som beskriver hur ett svenskt tangentbord ska se ut.

Swedish International Standard

ITS
Informationstekniska Standardiseringen är den svenska organisation som svarar för standardiseringsarbetet inom informationsteknik och telekommunikation. ITS är svensk representant i ETSI och är godkänt som standardiseringsorgan av SIS i Sverige och av EU. Medlemmarna, företag och organisationer i branschen, bildar arbetsgrupper inom sina specialområden och utarbetar svenska ställningstaganden till olika standardförslag som framkommeer. Ett viktigt område för ITS är EDI, och ITS svarar för kanslifunktionen inom EDIS, EDI-föreningen i Sverige. Se mer om EDI nedan.

Informationstekniska Standardiseringen

ISOC
Internet Society bildades 1992 för att befrämja användningen av Internet, och för att samordna utvecklingen av Internet-teknik. Som hjälp och teknisk expertis används Internet Architecture Board, IAB, som är den organisation som utarbetar Internet-standard. IAB publicerar sitt arbete i form av RFC notes (Request For Comment, ungefär ”Önskemål och kommentarer”). Alla RFS:er finns publicerade på Internet, och en liten del av dessa är standarder. En känd standard som kommit fram på detta sätt är protokollet Simple Network Monitoring Protocol, SNMP, som används för nätverksbevakning på Internet, men även fått genomslag i OSI-modellen och i X.25.

Internet Society

W3C
World Wide Web Consortium är en internationell sammanslutning av företag med anknytning till Internet och World Wide Web. Den grundades 1994 av Tim Berners-Lee, som anses vara den person som ligger bakom World Wide Web. W3C har som målsättning att utveckla öppna standarder som stöder utvecklingen av World Wide Web. De mest kända standarderna som utvecklas inom W3C är webbens transportprotokoll http, samt sidbeskrivningsspråket HTML, som används till att skapa webbsidor.

World Wide Web Consortium

OMG
Object Management Group består av mer än 700 företag och har som målsättning att skapa ett ramverk fför utveckling av tillämpningar med objektorienterad. Eftersom alla de större programvaruhusen som sysslar med objektorienterad utveckling är medlemmar i OMG, får deras arbete snabbt genomslag. OMG producerar själva ingen kod eller några riktlinjer för hur utvecklingen ska bedrivas, utan publicerar endast specifikationer som utarbetas att förslag cirkulerar mellan medlemsföretagen och bearbetas av dessa. OMG är ansvariga för standarden CORBA, som beskriver hur programobjekt kan kommunicera med varandra, även om de inte i samma dator, eller ens är skrivna i samma programmeringsspråk.

Object Management Group

©Copyright: Lars Sjunnevik