Standardiseringsorganisationer
Det finns en mängd organisaioner som arbetar med standardisering. För
att bringa ordning bland dem kan man dela in dem efter deras geografiska
betydelse:
- Internationella organ.
- Regionala organ, framför allt europeiska.
- Nationella organ.
- Kund- och leverantörsorganisationer.
- Intresseorganisationer.
Vi ska närmare studera några viktiga standarder som har fått internationell
spridning. Standardiseringsarbetet ökar i betydelse i takt med den allmänna
utvecklingen för datakommunikationsprodukter liksom med det vidgade informationsutbytet
mellan företag, organisationer och länder. Utvecklingen av Internet har
medfört en speciell form av standardisering-grundtanken bakom Internet är
ganska anarkistisk, alla ska egentligen få göra hur de vill, men för att
kommunikationen ska fungera måste det finnas vissa regler. Dessa skapas
och underhålls av olika organisationer, främst i USA.
ISO
ISO står för International Standards Organization. ISO
är den största och kanske mest betydelsefulla organisationen som arbetar
med standardisering. De flesta länder stöder denna organisation genom att
der as nationella standardiseringsorgan är medlem i den. Sverige representeras
i ISO av SIS, Standardiseringen i Sverige. Genom att så många länder samarbetar
i ISO, finns det goda möjligheter att de förslag som tas fram i denna organisation
verkligen blir standarder som tillämpas allmänt även om framstegen går långsamt.
En av ISOs viktigaste insatser är att man har arbetat fram ISO-modellen,
som beskirver hur datakommunikation bör gå till. ISO ger ut standarder som
samlas under särskilda kodrubriker. Här följer några exempel:
- ISO-nummer avser internationella standarder. ISO 2110 behandlar kontaktdon
med 25 stift.
- ISO/DIS-nummer avser utkast till standarder.
- ISO TR avser tekniska rapporter. ISO TR 9575 behandlar routing enligt
OSI-modellen, alltså hantering av routers.
- ISO TR avser tekniska rapporter. ISO TR 9575 behandlar routing enligt
OSI-modellen, alltså hantering av routers.
- ISO DTR avser utkast till tekniska rapporter.
International
Standards Organization
CCITT
CCITT är en förkortning för Comité Consultatif International Télégrapbique
et Télépboniqe. CCITT var ett organ inom ITU, där nationella telebolag
samarbetade. Efter en omorganisation 1992 upphörde CCITT att finnas som
en separat enhet, men förkortningen förekommer fortfarande ofta i namn på
standarder inom telekommunikationsområdet. Numera används i stället beteckningen
ITU på dessa standarder. ITU
Internationella Teleunionen är den organisation som svarar
för global standardisering inom tele- och radiokommunikation. Den består
av teleförvaltningar, nätoperatörer och systemleverantörer i medlemsländerna.
Telia är till exempel med i detta organ. ITU utfärdar rekommendationer som
inte är bindande, men medlemmarna måste naturligtvis följa rekommendationerna
om kommunikationen mellan länder ska fungera. I praktiken blir dessa rekommendationer
internationella standarder. Rekommendationerna samlas i olika serie, som
omfattar särskilda områden avseende data- och telekommunikation. Här följer
en översikt över de viktigaste serierna:
- F-serien avser telegraf, telefax, teletex och videotex.
- G-serien avser transmissionsmedier och signalering.
- I-serien avser ISDN, det vill säga Integrated Services Digital
Network.
- S-serien avser Telex.
- T-serien avser terminaler.
- V-serien avser datakommunikation över telefonnät.
- X-serien avser datakommunikation över datanät, tillämpningar enlit
OSI-modellen och system för meddelandehantering.
Internationella Teleunionen
ETSI
Europeiska Unionen, EU har under en följd av år betonat vikten av att
medlemmarna i EU samarbetar i frågor som rör standardiseringen inom området
telekommunikation. Detta är bakgrunden till att organisationen European
Telecommunications Standard Institute bildades i slutet av 1980-talet
i EU:s medlemsländer är representerade i organisation, tillsammans med
kunder och leverantörer. Svenska medlemmar är bl.a. de svenska teleoperatörerna
samt några dat- och telekomföretag. När beslut ska fattas, lämnas den
svenska rösten av ITS, informationstekniska Standardiseringen.
European Telecommunications
Standard Institute
ANSI
American National Standards Institute är det organ
som kanske betytt mest för det internationella standardiserings arbetet
inom dataområdet. Mest känt har Ansi förmodligen blivit för den så
kallade ASCII-koden som man har utarbetat. ASCII är en förkortning fför
American Stadard Code for Information Interchange. Denna kod definierar
128 tecken i form av stora och små bokstäver, siffror, mellanslag, skiljetecken
och vissa styrtecken såsom ny rad och markörförflyttning. Koden är amerikansk
och därför är det naturligt att den skanr de svenska tecken å, ä och ö.
Man har emellertid i Sverige tagit bort några av de amerikanska tecknen
och ersatt dem med å, ä och ö.
American National Standards
Institute
IEEE
Institute of Electrical Enginees är en amerikansk organisation
för ingenjörer. Organisationen har en stor betydelse för standardiseeringsarbeete
imom elektronikområdet. Man utarbetar förslag som i stor utsträckning
ligger till grund för ANSI:s, den amerikanska standardiseringskommissionens,
arbete. En av IEEEs stora insatser gäller lokala nätverk. IEEE har utarbetat
ett antal standarder som avser LAN-teknologier. Mest internationellt känt
är kanske projekt 802, som har tagit fram standarder för det fysiska skiktet,
länkskiktet och nätskiktet i OSI-modellen. Följande standarder bör du
känna till namnet:
- IEEE 802.2 beskriver regler för nätskiktet.
- IEEE 802.3 avser åtkomstmetoden i Ethernet.
- IEEE 802,4 avser åtkomstmetoden på bussnät med Token Passing.
- IEEE 803.5 avser åtkomstmetoden i Token Passing.
Standarden IEEE 802.2 underlättar kommunikation mellan olika topologier,
alltså nätverk där kablarna är dragna i olika mönster.
Institute of Electrical
Enginees
EIA
Electronic Industries Alliance är en amerikansk standardiseringsorganisation
som ger ut standarder under beteckningen RS + ett nummer. RS betyder Recommended
Standard. Den mest kända EIA-standarden internationellt sett är förmodligen
EIA RS-2322 C, som är en specifikation av gränssnittet mellan dator eller
terminal och modem. Denna standard överensstämmer i stort med den som
går under beteckningen ITU V.24. De kontakter på datorn som följer RS-232
C brukar kallas serieportar. De är antingen 25-poliga eller 9-poliga kontakter,
och används till att ansluta till exempel mus eller modem.
Electronic Industries Associates
SIS
I Sverige är det Standardiseringen i Sverige,
tidigare Sveriges Standardiseringskommission, som ansvarar
för standardiser ingsarbetet. De standarder som kommissionen ger ut går
under beteckningen SIS + ett nummer. SIS står för Swedish International
Standard. Ett exempel på en standard är SIS 66 22 41 som beskriver
hur ett svenskt tangentbord ska se ut.
Swedish International Standard
ITS
Informationstekniska Standardiseringen är den svenska
organisation som svarar för standardiseringsarbetet inom informationsteknik
och telekommunikation. ITS är svensk representant i ETSI och är godkänt
som standardiseringsorgan av SIS i Sverige och av EU. Medlemmarna, företag
och organisationer i branschen, bildar arbetsgrupper inom sina specialområden
och utarbetar svenska ställningstaganden till olika standardförslag som
framkommeer. Ett viktigt område för ITS är EDI, och ITS svarar för kanslifunktionen
inom EDIS, EDI-föreningen i Sverige. Se mer om EDI nedan.
Informationstekniska Standardiseringen
ISOC
Internet Society bildades 1992 för att befrämja användningen
av Internet, och för att samordna utvecklingen av Internet-teknik. Som
hjälp och teknisk expertis används Internet Architecture Board, IAB, som
är den organisation som utarbetar Internet-standard. IAB publicerar sitt
arbete i form av RFC notes (Request For Comment, ungefär ”Önskemål och
kommentarer”). Alla RFS:er finns publicerade på Internet, och en liten
del av dessa är standarder. En känd standard som kommit fram på detta
sätt är protokollet Simple Network Monitoring Protocol, SNMP, som används
för nätverksbevakning på Internet, men även fått genomslag i OSI-modellen
och i X.25.
Internet Society
W3C
World Wide Web Consortium är en internationell sammanslutning
av företag med anknytning till Internet och World Wide Web. Den grundades
1994 av Tim Berners-Lee, som anses vara den person som ligger bakom World
Wide Web. W3C har som målsättning att utveckla öppna standarder som stöder
utvecklingen av World Wide Web. De mest kända standarderna som utvecklas
inom W3C är webbens transportprotokoll http, samt sidbeskrivningsspråket
HTML, som används till att skapa webbsidor.
World Wide Web Consortium
OMG
Object Management Group består av mer än 700 företag
och har som målsättning att skapa ett ramverk fför utveckling av tillämpningar
med objektorienterad. Eftersom alla de större programvaruhusen som sysslar
med objektorienterad utveckling är medlemmar i OMG, får deras arbete snabbt
genomslag. OMG producerar själva ingen kod eller några riktlinjer för
hur utvecklingen ska bedrivas, utan publicerar endast specifikationer
som utarbetas att förslag cirkulerar mellan medlemsföretagen och bearbetas
av dessa. OMG är ansvariga för standarden CORBA, som beskriver hur programobjekt
kan kommunicera med varandra, även om de inte i samma dator, eller ens
är skrivna i samma programmeringsspråk.
Object Management Group
©Copyright: Lars Sjunnevik |