Kapten Archibald Haddock är en seriefigur i Tintin av belgaren Hergé. Kapten Haddock är en råbarkad man men med ett mycket gott hjärta. Hans "uppfinningsrika" svordomar är världsberömda. Fyra vanliga exempel är "stormar och orkaner", "anfäkta och anamma", "bomber och granater" och "riv mina råsegel". Haddock gillar också att dricka whiskyn "Loch Lomond" och bor på slottet Moulinsart, som en gång tillhörde hans anfader François Haddoque, vilken i slutet av 1600-talet var kapten i Ludvig XIV:s kungliga flotta. Kapten Haddock i sin tur köpte tillbaka Moulinsart i äventyret Rackham den rödes skatt med hjälp av pengar från professor Kalkyl.
Det som är hans största olycka är ändå alkoholismen. Man förstår också att detta är en människa som är på väg till fördärvet. Tintin träffar honom på ett oväntat sätt. Han flyr från ett lastrum på fartyget och hamnar oväntat i kapten Haddocks hytt. I denna situation får kapten Haddock veta att hans fartyg transporterar opium och att han har blivit lurad. Efter ett tag lyckas Tintin fly från fartyget och han tar kapten Haddock med sig. De flyr i en livbåt och här börjar man också tro att kapten Haddock är helt oduglig ute på sjön då han styr åt fel håll och dessutom är på väg att sätta eld på båten. De hamnar i Sahara och här börjar kapten Haddock förändras i den ökenhetta som de måste stå ut med i kombination av törst. Kapten Haddock är flera gånger på väg att förstöra för Tintin men ändå börjar han bättra sig. Omgivningen behandlar honom dock som en galen alkoholist då polisen är på väg att arrestera honom. Kapten Haddock inser vilken skada alkoholen har ställt till för honom och i slutet av detta album berättar han om alkoholism i radio, ett anförande som avslutas med att kaptenen svimmar efter att ha råkat dricka ett glas vatten.